Riktlinjer vid hjärnskakning

Misstänkt hjärnskakning - vad gör jag nu?

Om du eller någon i din närhet misstänker en hjärnskakning är det viktigt att omedelbart avbryta den pågående aktiviteten och garantera en trygg miljö för den drabbade. Om du trots allt fortsatt aktiviteten så behöver du inte drabbas av panik. Full rehabilitering är fortfarande möjlig. 

För att få sjukvårdsrådgivning och hjälp med att avgöra om du eller någon annan har fått en hjärnskakning samt om vård bör uppsökas, besök 1177.se, ring telefonnummer 1177, eller se vår lista med vårdgivare som behandlar hjärnskakning här. 

Om en hjärnskakning fastställs bör man veta att prognosen gällande full återhämtning är god. För majoriteten av alla drabbade går symptomen över inom en till två veckor. Läs mer om vad som händer i hjärnan vid en hjärnskakning samt vilka symptom man kan få här. 

‍

Relativ vila i 24–48 timmar vid konstaterad hjärnskakning 

Under de första 1–2 dagarna efter konstaterad hjärnskakning rekommenderas lugn aktivitet. Minskad skärmanvändning under de första 48 timmarna kan gynna återhämtningen, och likaså ska läsning och fysisk aktivitet begränsas under denna period. 

‍

Rehab & återhämtning efter hjärnskakning 

Det finns flera olika rehabiliteringsverktyg som reglerar i vilken takt man bör återgå till aktivitet. Nedan beskrivs allmänna råd utifrånden senaste forskningen.

• Rekommendationerna beskriver återgången till både kognitiv respektive fysisk aktivitet och kan användas parallellt. 

• Riktlinjerna kan genomföras själv eller tillsammans med närstående om man känner sig trygg med det, alternativt samordnas på en vårdcentral eller rehabiliteringsklinik. 

• Riktlinjerna är anpassande för personer i alla åldrar, men barn rekommenderas i allmänhet att vara försiktigare, ta det i en långsammare takt och ha respekt för att det kan längre tid. Läs mer om Hjärnskakning hos barn. 

• Det är normalt att uppleva milda symptom under samt efter aktivitet och det är inte farligt. 

• Om symptomen ökar mer än milt och kortvarigt eller återkommer rekommenderas återgång till en lägre aktivitetsnivå, för att sedan på nytt försöka trappa upp på nytt i en lägre takt 

• Det är viktigt att skydda sitt huvud från smällar för att inte riskera en ny hjärnskakning den närmaste tiden

• Har man kvarstående symptom en månad efter skadan är det viktigt att söka vård för en ny bedömning. Läs mer om var man kan söka vård här och om långvarig problematik efter hjärnskakning här. 

‍

‍

Återgång till skola och arbete (Patricios et al., 2023)

Steg 1 

Som tidigare nämnts rekommenderas 24-48 timmars relativ vila efter hjärnskakning där den drabbade endast rekommenderas att utföra enklare vardagsaktiviteter, samt begränsa sin skärmtid.  Aktiviteterna får inte medföra ökade symptom.

Steg 2 

Efter den initiala relativa vilan i 1–2 dagar bör en tidig återgång till vardagen steg för steg inledas såvida symptomen endast ökar lite och varar under en kort period. Inledningsvis rekommenderas läxor, hemarbete, läsning eller andra aktiviteter att utföras utanför den vanliga arbetsplatsen eller klassrummet för att garantera en lugn miljö. Målet är att öka toleransen för kognitiva aktiviteter. Börja med någon enstaka timme eller halvdagar och förläng successivt. 

Steg 3 

I steg 3 kan man börja återgå till skolan eller arbetsplatsen. Be gärna din lärare eller chef att låta dig arbeta i en lugnare miljö, exempelvis ett grupp- eller mötesrum och ta flera pauser vid behov. Likt steg 1 och 2 så bör man börja med kortare sessioner och successivt öka. 

Steg 4 

I det sista steget sker stegvis återgång till skola eller arbete tills dess att en hel dag kan spenderas utan mer än mild symptomökning. 

‍

‍

Återgång till fysisk aktivitet och träning för idrottare inom kontaktsport (Hjärntrappan 2.0 - Marklund et al., 2025)

‍

Steg 1 

Som tidigare nämnts rekommenderas 24–48 timmars relativ vila efter hjärnskakning där den drabbade endast rekommenderas att utföra enklare vardagsaktiviteter, samt begränsa sin skärmtid. Lugna promenader är tillåtet, men inte pulshöjande aktivitet. Viktigt är dock att aktiviteterna inte får medföra ökade symptom.  

Steg 2 

Nu handlar det om att höja pulsen lite mer än tidigare. Det kan till exempel göras med raska promenader, cykling eller lätt joggning. Om mer intensiv konditionsträning kan genomföras utan att symptomen förvärras kan man fortsätta till steg 3. 

Steg 3 

Individuell träning såsom löpning, riktningsförändringar, redskapsträning eller andra liknande aktiviteter, utan risk för ny skada. Det viktigaste är att det inte finns risk för nytt trauma mot huvudet.  

OBS: 

• Steg 1–3 kan genomföras även om vissa symptom kvarstår, så länge de inte ökar i en grad som hindrar aktiviteten från att utföras väl. 

• Steg 4–6 inleds först när personen är helt symptomfri både under och efter träning, och när kognitiva samt övriga kliniska funktioner inte längre är påverkade av skadan. 

Steg 4 

Grenspecifik träning genomföras utan kontakt och riskmoment inom idrotten. 

Steg 5 

Full normal träning utan begränsning av intensitet eller riskmoment. 

Steg 6 

I sista steget kan man återgå till idrottande och tävlande. Studier har pekat mot ökad risk för förvärrad skada om man drabbas av ännu en hjärnskakning för tätt inpå den senaste (Kamins et al., 2017). Stressa därför inte med återgång till match eller tävling. Diskutera gärna beslut om återgång till spel med sakkunnig vårdpersonal.

‍

‍

Återgång till fysisk aktivitet och träning för allmänheten

De flesta studier efter hjärnskakning fokuserar på återgång till kontaktidrott, men ett liknande tänk går att tillämpa för alla med konstaterad hjärnskakning. Studier pekar på att detta är fördelaktigt:

‍

1. Som tidigare nämnt rekommenderas 24–48 timmars relativ vila efter hjärnskakning, där den drabbade endast rekommenderas att utföra enklare vardagsaktiviteter, samt begränsa sin skärmtid. Lugna promenader är tillåtet, men inte pulshöjande aktivitet. Viktigt är dock att aktiviteterna inte får medföra ökade symptom.

2. Efter den initiala vilan på 24–48 timmar får du lov att sakta komma igång med lätt fysisk aktivitet såsom promenader, cykelturer eller lättare joggpass. Öka successivt från låg- till medelintensiv konditionsträning, utan att symptomen förvärras alltför mycket. En lätt symptomökning i anslutning till träningspasset är okej, så länge du återhämtar dig efteråt. Börja med 20–30 min några gånger per vecka upp till varje dag, och öka sedan frekvensen och intensiteten om det känns hanterbart. Fokus bör ligga primärt på pulshöjande aktivitet såsom promenader, träningscykel, löpning, crosstrainer, eller liknande. Kom ihåg att du inte kan förvärra skadan genom att träna, tvärtom kan fysisk aktivitet lindra symptomen och påskynda återhämtningen. Däremot ska endast en mild ökning av symptomen tillåtas i samband med träningen. Om du tar i för mycket riskerar man att det tar längre tid att återhämta sig. Lagom belastning är bra belastning!

3. Konditionsträning har visat sig vara en säker och effektiv behandlingsmetod för både barn och vuxna personer med hjärnskakning. Även när det har gått många år efter hjärnskakningen kan man se effekt av detta (Mercier et al 2025 – PMID: 39427780). När du väl klarar av mer pulshöjande aktivitet kan du lägga tid på andra träningsformer som kanske intresserar dig.

Referenser

1. Patricios JS, Schneider KJ, Dvorak J, Ahmed OH, Blauwet C, Consensus statement on concussion in sport: the 6th International Conference on Concussion in Sport-Amsterdam, October 2022. Br J Sports Med. 2023

‍

2. Marklund, N., Tegner, Y., Bull, V., Johansson, K., Lundgren, L., Swarén, M., Zetterberg, H. & Saartok, T. (2025). Handläggning av idrottsrelaterad hjärnskakning hos vuxna. Läkartidningen, 122, 12 juni. Tillgänglig på: https://lakartidningen.se/vetenskap/handlaggning-av-idrottsrelaterad-hjarnskakning-hos-vuxna/

‍

3. Kamins J, Bigler E, Covassin T, Henry L,. What is the physiological time to recovery after concussion? A systematic review. Br J Sports Med. 2017 Jun;51(12):935-940. doi: 10.1136/bjsports-2016-097464. Epub 2017 Apr 28. PMID: 28455363.

‍