Vad är en hjärnskakning och vad finns det för tecken?

Förekomst och orsaker

Hjärnskakning är en typ av lätt traumatisk hjärnskada som är väldigt vanlig. Exakt hur vanlig vet man inte riktigt – olika studier visar olika resultat. Socialstyrelsen uppskattar att cirka 30 000 personer om året söker sjukhusvård för traumatiska hjärnskador, där de lätta skadorna utgör den stora majoriteten av alla fall. Troligtvis är det dock betydligt fler som inte söker sjukhusvård och mörkertalet är därmed stort. Vanligt förekommande orsaker till hjärnskakning är fall- och trafikolyckor, idrottsskador samt avsiktligt våld, där de två senare misstänkts vara orsaken till det mörkertal som finns.

Diagnostik av hjärnskakning

En vanlig definition av hjärnskakning är:

‍

• Skada orsakad av direkt våld mot huvud, ansikte, nacke eller kroppen (ifall rörelsen fortplantar sig genom kroppen och orsakar en acceleration av huvudet).
• Skada resulterande i olika former av symtom och tecken kännetecknande för hjärnskakning (se stycket ovan), vilka med tiden spontant går över hos de flesta. I vissa fall kan däremot symtomen bli långdragna.
• En hjärnskakning avspeglar främst en funktionell snarare än en strukturell skada varför radiologiska undersökningar oftast inte visar något.
• Inga neurologiska bortfall såsom sänkt medvetandegrad, fokala neurologiska bortfall (motorisk svaghet i arm eller ben) eller liknande föreligger.
• De symtom och tecken som uppkommer går inte att enbart förklaras av droger, alkohol, mediciner eller andra skador.

Om ovanstående stämmer in kan diagnosen hjärnskakning ställas. Trots definitionen ovan kan det ibland vara svårt att ställa diagnosen hjärnskakning. Därför forskas det idag mycket om diagnostik av hjärnskakning.

‍

Vad händer i hjärnan vid en hjärnskakning?

En hjärnskakning uppstår vid en kraftig acceleration av hjärnan

En hjärnskakning kan som tidigare nämnt uppstå både vid direkt och indirekt våld. Hjärnan kan skadas utan en direkt smäll mot huvudet. Vad som ger upphov till hjärnskakning är nämligen en kraftig rörelse av huvudet i form av en acceleration eller inbromsning av hjärnan, vilket får hjärnan att skaka runt som en geléklump. Hjärnans snabba rörelse medför att hjärncellerna sträcks ut. Detta ger upphov till en kaskad av cellulära händelser i hjärnan som innefattar bland annat frisättning av signalämnen, läckage av joner genom hjärncellernas cellmembran och övergående skador på hjärncellerna.

‍

Molekylära och cellulära händelser i hjärnan

Hjärnan drabbas av energibrist till följd av de skador som blir en konsekvens av hjärnskakningen. Frisättningen av olika signalämnen och läckaget av joner till exempel kräver mycket energi. Inte nog med att hjärnan efter en hjärnskakning kräver extra energi, den blir dessutom sämre på att utvinna energi. Läckaget i hjärncellerna och hjärnans förändrade miljö skadar även mitokondrierna, cellernas energifabriker. Blodflödet till vissa områden i hjärnan minskar. Sammantaget blir både energiutvinningen i cellerna samt tillförseln av energi från blodet till cellerna i hjärnan sämre efter en hjärnskakning, samtidigt som hjärnan är i behov av extra energi. Hur länge energibristen varar och vad den spelar för roll är inte helt klarlagt. Här krävs mer forskning, men det finns studier som tyder på att hjärnans energibrist kan sträcka sig över längre tid än det tar att bli symtomfri och att hjärnan under denna period är extra känslig för nya skador.

‍

Prognos och återhämtning

Viktigt att understryka är att hjärnskakning ger upphov till funktionella förändringar i hjärnan snarare än strukturella förändringar. Till skillnad från mer allvarliga traumatiska skador dör i normalfallet inga hjärnceller varför förändringar ej upptäcks vare sig med vanlig röntgen av hjärnan eller med standardiserade neurologiska undersökningar. Kroppen åtgärdar med tiden de funktionella skadorna som uppstått i de flesta fallen. Kroppens återhämtning kan dock ta längre tid än tiden det tar för att bli symtomfri. Läs mer om riktlinjer vid hjärnskakning här.