Nervsystem och blodflöde

Kort om det autonoma nervsystemet

Nervsystemet är ett biologiskt signalsystem som möjliggör samarbete och kommunikation mellan kroppens olika delar. Systemet delas in i det centrala nervsystemet bestående av hjärnan och ryggmärgen samt det perifera nervsystemet som utgörs av nerverna i resten av kroppen. De perifera nerverna sköter kommunikationen mellan det centrala nervsystemet och resten av organismen.

‍

Det finns en del av nervsystemet som inte går att styra med viljan och som därmed kallas för det autonoma nervsystemet. Det sköter många livsviktiga funktioner såsom hjärtslag, blodtryck, andning och tarmarnas rörelser. Det autonoma nervsystemet koordineras av områden i hjärnan som kallas för hjärnstammen och hypotalamus, och kan delas in i två huvudsakliga delar: det sympatiska och parasympatiska nervsystemet.

‍

• Sympatiska nervsystemet, “fight or flight”, aktiveras vid psykisk eller fysisk stress och sätter kroppen i ett beredskapsläge för att hantera påfrestande situationer som kan uppstå vid bland annat träning och rädsla.
• Parasympatiska nervsystemet, “rest and digest”, fungerar som en motpol till det sympatiska nervsystemet och dominerar vid vila eller lugna situationer. Då fokuserar kroppen mer på att bland annat bevara energi.

Läs mer om nervsystemet på 1177.

‍

Autonom dysfunktion och förändrat blodflöde i hjärnan

Autonom dysfunktion är ett tillstånd där det autonoma nervsystemet inte fungerar helt korrekt. Vad gäller autonom dysfunktion efter traumatiska hjärnskador handlar det framförallt om problem med blodflödes- och blodtrycksreglering. Sådan dysfunktion har sedan en längre tid rapporterats vid måttliga och allvarliga traumatiska hjärnskador. Nyare resultat påvisar att en liknande störning kan uppstå vid hjärnskakning, som är en form av lätt traumatisk hjärnskada. Forskningen är än så länge begränsad men flera studier pekar på att problemen kan kvarstå lång tid efter en hjärnskakning hos en del individer. En möjlig orsak kan vara störning av hjärnans vita substans i hjärnstammen som är ett viktigt område för koordinationen av det autonoma nervsystemet. Skadorna kan medföra rubbningar i samspelet mellan det sympatiska- och parasympatiska nervsystemet som i sin tur kan leda till en överstimulering av det sympatiska nervsystemet vilket aktiverar kroppens “fight or flight”-respons.

‍

I åtskilliga studier ses även långdragna försämringar av hjärnans blodflöde efter en hjärnskakning, vilket delvis tros vara orsakat av sekundära skadefaktorer som exempelvis neuroinflammation. Det autonoma nervsystemet är en av komponenterna i regleringen av blodflöde till hjärnan. Försämring av blodflödet har påvisats ge upphov till försämrad kognitiv förmåga samt längre rehabiliteringstid innan återgång till idrott för atleter, något som antyder att det finns en koppling mellan blodflöde till hjärnan och funktionellt utfall för den drabbade.

Fysisk aktivitet den effektivaste rehabiliteringen

Det kan låta märkligt att en dysfunktion som kan orsaka svårigheter med fysisk aktivitet även behandlas med samma medel, men de positiva effekterna är vetenskapligt väl belagda. Fysisk aktivitet förbättrar det autonoma nervsystemets funktion och regleringen av blodflöde till hjärnan, stärker reparation av hjärnceller, minskar inflammation och förbättrar hjärnans förmåga att förändras och anpassas, så kallad neuroplasticitet.

‍

‍

Den form av fysisk aktivitet som anses ge störst framsteg är symtomanpassad uthållighetsträning och kondition under den gräns där symtom uppkommer. På vår sida Sök vård går det att läsa mer om var man kan få hjälp med återgång till fysisk aktivitet. Viss evidens pekar även på att meditation och stressavlastande övningar kan ha en positiv effekt på det autonoma nervsystemets funktion.